1 månad
Det har redan gått en månad sedan Nils kom till oss. Och han verkar vara tämligen nöjd med tillvaron. Mindre skrik och gap än vad jag hade förväntat. Däremot hade jag aldrig trott att min återhämtning skulle ta så lång tid. Så, efterkommande text kommer innebära lite gnäll, likt föregående inlägg. Men. Håll till godo, våren är snart här och då kommer allt kännas lättare. Fortfarande, en månad efter fl har jag svårt att gå. Dels på grund av stygnen och dels på grund av foglossning som förvärras av minsta promenad. Vilket gör att jag undviker promenader. Det blir extra tungt när alla jag följt på instagram som fått barn ungefär samtidigt som mig lägger ut bilder från deras långpromenader tre dagar efter förlossning. Hur är det ens möjligt??!! Under graviditeten var jag inställd på att komma igång med träningen igen 6 veckor efter fl. Den målsättningen får nog kastas i sopkorgen. Känns ledsamt. Men men. Det handlar ju egentligen bara om förväntingar som inte uppfyllts. Jag får ställa om siktet helt enkelt och satsa på att kunna komma igång med träningen så smått efter sommaren.
Idag är det fredag vilket innebär helg. Inte för att det påverkar just mig så mycket men det innebär att jag kommer få umgås med bästa Jonte i två hela dagar. Fantastiskt.
Fredag innebär också att en låt ska laddas upp. Så. väljer en låt från min låtlista jag spelar när jag springer milen. Sjukt peppig!!